Facklig organisation och medbestämmandelagen

Anställda har rätt att vara med i facket

Grunden för fackliga organisationer är föreningsrätten. Den innebär att anställda har rätt att tillhöra organisationer utan att staten eller andra aktörer, till exempel arbetsgivare, ingriper. Anställda har alltså rätt att tillhöra en facklig organisation. Arbetsgivare har motsvarande rätt att tillhöra en arbetsgivarorganisation.

Föreningsrätten får inte kränkas. Det betyder att du som arbetsgivare inte får missgynna en anställd som utnyttjar sin föreningsfrihet. Du får inte heller ge förmåner till anställda för att de i framtiden inte ska vara fackligt anslutna.

Egenföretagare kan vara medlemmar i vissa fackförbund

Fackförbund för egenföretagare kan hjälpa dig som driver eget företag med råd och stöd. Alla fackförbund tar dock inte emot egenföretagare som medlemmar då de kan se en intressekonflikt mellan att vara anställd och att vara egenföretagare. Om ditt företag växer och du börjar anställa medarbetare kan du inte längre vara egenföretagarmedlem i ett fackförbund. Kontakta det fackförbund som du är intresserad av för att se vad de har för regler kring medlemskap.

Arbetstagarorganisationer (fackliga organisationer)

En sammanslutning av en hel yrkeskår brukar kallas för fackförening. En sammanslutning av olika fackföreningar inom en hel bransch brukar kallas för fackförbund. De flesta fackförbund är i sin tur anslutna till någon av de tre huvudorganisationerna:

• LO (Landsorganisationen i Sverige)
• TCO (Tjänstemännens centralorganisation)
• SACO (Sveriges Akademikers centralorganisation)

Som medlem har en anställd rätt att få hjälp med

• lön och andra anställningsvillkor
• jämställdhet
• rättstvister
• arbetsmiljöfrågor
• organisationsfrågor som påverkar arbetsförhållanden.

Allmän förhandlingsskyldighet för arbetsgivare

Fackliga organisationer har rätt att förhandla med arbetsgivaren i frågor som rör deras medlemmar. Din förhandlingsskyldighet ger facket möjlighet att påverka ett beslut. Men det är alltid du som arbetsgivare som bestämmer vad det slutgiltiga beslutet ska bli, om du inte träffar avtal med facket i frågan.

Medbestämmandeförhandling

Genom medbestämmandelagen (MBL) regleras fackliga organisationers rätt till inflytande. Reglerna handlar om information och förhandling.

MBL:s regler om information och förhandling handlar om alla beslut/frågor i vilka arbetsgivaren ensam bestämmer (så kallade medbestämmandefrågor).

Enligt MBL har arbetsgivaren skyldighet att ta initiativ till och genomföra förhandling (så kallad primär förhandlingsskyldighet) med i första hand kollektivavtalsbärande facklig organisation inför beslut om så kallad viktigare förändring. Med viktigare förändring menas t.ex. beslut om

• uppsägning på grund av arbetsbrist
• årsbudget och chefstillsättningar
• omorganisation och större investeringar
• avyttring av verksamhet eller övergång av verksamhet
• omplacering av enskild arbetstagare eller annan förändring av arbetstagares anställnings- eller arbetsvillkor

Om ni har kollektivavtal är du skyldig att förhandla med den fackliga motparten i kollektivavtalet.

Om en viktigare förändring rör en enskild arbetstagare (till exempel omplacering) ska förhandlingsskyldigheten uppfyllas gentemot arbetstagarens fackliga organisation, oavsett kollektivavtal.

Om arbetsgivaren helt saknar kollektivavtal, ska arbetsgivaren fullgöra den primära förhandlingsskyldigheten gentemot berörda fackliga organisationer vid arbetsbrist och verksamhetsövergång.

Förhandla innan beslut fattas

Du måste inleda förhandlingarna med facket innan du fattar beslut i sakfrågan. Du ska i god tid före förhandlingen skriftligen informera facket om vad förhandlingarna ska handla om. Du ska också ta fram och presentera ett motiverat förslag till en lösning på problemet.

I praktiken innebär förhandlingsskyldighet följande:

• Du måste närvara vid ett sammanträde (om ni inte kommer överens om annat förhandlingssätt) med facket.
• Du ska ge den fackliga organisationen all nödvändig information.
• Du ska presentera en motiverad lösning på förhandlingsfrågan.

Det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att komma överens med facket.

Risk för höga skadestånd

Om du kallar till förhandling för sent eller helt struntar i att förhandla med facket kan du bli skadeståndsskyldig. Arbetsdomstolen ser allvarligt på brott mot förhandlingsreglerna och kan döma ut rejäla skadestånd mot uppenbara regelbrott.

Akuta problem går före förhandling

Om det finns akuta problem kan företaget fatta beslut innan förhandlingarna är klara. Det gäller vid:

• Beslut som måste fattas snabbt på grund av att något oförutsett inträffat (som inte enbart beror på dålig planering) och där betydande värden står på spel.
• Risk för säkerheten på arbetsplatsen.
• Störningar av viktiga samhällsfunktioner.
• Risk för skador på byggnader eller någon annans egendom.

Undantaget innebär inte att du slipper förhandling. Det betyder bara att du kan skjuta upp förhandlingen tills det akuta problemet är löst.

Håll facket informerat

För att kunna tillvarata medlemmarnas intressen har de fackliga organisationerna rätt att få information om verksamheten.

Du är på eget initiativ skyldig att hålla den fackliga organisation som du har kollektivavtal med informerad om

• utvecklingen av verksamhetens ekonomi
• produktionen
• riktlinjerna för personalpolitiken.

Facket har också rätt att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör företaget. Detta gäller dock bara om facket behöver tillgång till den informationen för att kunna tillvarata sina medlemmars intressen.

Informera även om du inte har kollektivavtal

Även om du inte är bunden av ett kollektivavtal är du skyldig att informera facket om verksamhetens utveckling och riktlinjer för personalpolitiken, men bara de fackliga organisationer som har medlemmar som är anställda i företaget.

Facket har tystnadsplikt

Ditt företag och de anställda skyddas i princip av regler om tystnadsplikt. Det innebär att informationen som du lämnar ut inte får föras vidare om du begär förhandling om tystnadsplikt.