Gå till huvudinnehåll
Verksamt logotyp

Skicka ett meddelande

Skicka ett meddelande

Har du ett pågående ärende, skriv ärendenummer eller kvittensnummer för snabbare hantering.

Konton och kontoplaner

Konton och kontoplaner

Liknande affärshändelser ska registreras på ett och samma konto för att ge en systematisk ordning i bokföringen.

I företagets bokföring visar ett konto alla affärshändelser av en viss typ. Du bokför till exempel alla inbetalningar till bankkontot på ett särskilt konto i bokföringen.

En kontoplan är en förteckning över de konton som ditt företag använder i sin bokföring.

I företagets bokföring ska du registrera olika slags affärshändelser på olika konton, till exempel kundfordringar på kontot för just kundfordringar. Ett bokföringskonto är alltså ett konto där du registrerar (bokför) en viss slags affärshändelser.

När du registrerar olika slags affärshändelser på olika konton blir affärshändelserna bokförda i systematisk ordning, detta kallas för huvudbokföring.

I din bokföring använder du dig av olika konton för att registrera företagets olika affärshändelser, alla dessa konton tillsammans utgör din kontoplan.

BAS-kontoplanen är en standardiserad kontoplan som används av de allra flesta oavsett företagsform. Kontoplanen består av konton och kontoindelningar som är anpassade till årsredovisningslagen, Skatteverkets standardiserade räkenskapsuppgifter (SRU) samt till de uppgifter du ska lämna till SCB. Det finns en särskild kontoplan för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.

Kontona i BAS-kontoplanen är indelade i olika klasser. Det finns

  • kontoklass 1 för tillgångar
  • kontoklass 2 för skulder
  • kontoklass 3 för intäkter
  • kontoklass 4-8 för kostnader.

Kontona har 4 siffror där

  • den första siffran visar kontoklassen
  • den första plus den andra visar kontogruppen
  • de fyra siffrorna tillsammans visar kontot.

Exempel

Konto [1930]
Den första siffran [1xxx] visar att kontot tillhör kontoklassen Tillgångar.
De två första siffrorna [19xx] visar att det tillhör kontogrupp Kassa och Bank.
De fyra siffrorna tillsammans [1930] visar kontot Företagskonto.

BAS-kontoplanen innehåller en stor mängd konton eftersom den ska kunna användas i alla företag oavsett bransch och storlek. I din egen bokföring behöver du givetvis inte använda alla dessa konton utan du väljer dem som du behöver och som passar din verksamhet.

Det är inte ett krav att använda BAS-kontoplanen. Du kan istället välja att själv skapa konton med nummer och namn och sammanställa dem till en kontoplan som passar din verksamhet. Bokför du manuellt behöver kontona inte ha ett nummer.

De allra flesta väljer att använda BAS-kontoplanen eftersom det underlättar vid uppgiftslämnande och deklaration.

BAS-kontoplan hos BAS.se

När du ska bokföra en affärshändelse ska den registreras på minst två konton – på det ena kontot i debet och på det andra kontot i kredit. Tekniken kallas för dubbel bokföring och är konstruerad för att vara självkontrollerande. Den minskar risken för felregistrering vid bokföring.

Om summan av debetposterna inte blir lika stor som summan av kreditposterna har det blivit fel någonstans. I ett bokföringsprogram signalerar programmet om inte debet och kredit stämmer överens. Du kommer inte att kunna spara bokföringsposten så länge beloppen inte balanserar.

Bokföringsexempel dubbel bokföring

Innebörden av debet och kredit beror på vilken kontotyp det rör sig om:

  • Tillgångskonton – t ex bankkontot – ökar i debet och minskar i kredit.
  • Skuldkonton – t ex banklån – ökar i kredit och minskar i debet.
  • Intäktskonton – t ex försäljning – ökar i kredit och minskar i debet.
  • Kostnadskonton – t ex varuinköp – ökar i debet och minskar i kredit.

Du bokför alltså normalt i kredit på intäktskonton och i debet på kostnadskonton. Det beror på att intäkter i regel alltid innebär en ökning och kostnader alltid en minskning. Det är i princip endast vid någon form av rättelse som dessa konton påverkas åt andra hållet.

På tillgångskonton och skuldkonton bokför du antingen i kredit eller i debet. Det beror på att tillgångskonton och skuldkonton förändras vid exempelvis insättningar och uttag.