Vanliga frågor om företagsnamn och varumärken
Vanliga frågor om företagsnamn och varumärken
Du kan använda tjänsten Hjälp att välja företagsnamn här på verksamt.se. Där kan du kontrollera om namnet är upptaget eller förväxlingsbart med något annat registrerat namn.
När du registrerat ditt företag hos Bolagsverket har du också fått ett namnskydd. Omfattningen på skyddet varierar beroende på vilken företagsform du valt.
- Enskild näringsverksamhet: skydd i länet där företaget är registrerat.
- Handelsbolag och kommanditbolag: skydd i länet där företaget är registrerat.
- Aktiebolag: skydd i hela Sverige.
- Ekonomisk förening: skydd i hela Sverige.
- Bostadsrättsförening: skydd i länet där föreningen är registrerad.
- Ideell förening: skydd i länet där föreningen är registrerad.
- Filial: skydd i hela Sverige.
Ett varumärke är ett kännetecken som utmärker en specifik vara eller tjänst och skiljer den från andra näringsidkares varor eller tjänster. Det skapar igenkänning hos kunderna. Det är inte bara en logotyp som går att registrera som varumärke – det finns många olika märken och du kan till och med registrera ljudmärken, rörelsemärken, multimediamärken eller hologram.
En varumärkesregistrering ger dig ensamrätt: ingen annan har rätt att använda sig av varumärket för liknande varor och tjänster eller i sin marknadsföring.
Gör en sökning i Svensk varumärkesdatabas, där finns alla svenska registrerade varumärken samlade. Se om det du vill söka skydd för finns ledigt. Du kan lista möjliga konkurrenter som finns inom samma affärsområde.
När du ansöker om varumärkesskydd behöver du ange på vilka varor och/eller inom vilka tjänster du kommer att använda varumärket. På så sätt kan varumärken som heter samma sak samexistera utan att inkräkta på varandra. Ett exempel på detta är ordet Snickers – ett känt varumärke för både arbetsbyxor och choklad, men med två olika innehavare.
Varumärket får inte bestå av enbart ett ord som är beskrivande för dina varor och tjänster. Alla som exempelvis säljer kaffe måste ha rätt att använda ord som "mörkrostat" och "bryggmalet" i sin marknadsföring.